En deep stack-turnering gone wrong

Efter ett snabbt dopp i poolen bestämmer jag mig för att ta en taxi in till Caesars för att spela mega stack-turneringen som börjar tolv. När man ringer efter en bil så får man aldrig nån tidsangivelse eftersom alla bilar hänger inne på Strippen där de är garanterade körningar hela tiden. Medan jag väntar på taxin kommer Remi, en av norrmännen från andra huset, över och frågar om jag kan droppa av honom på Rio eftersom han vill spela 1500-dollars-eventet. Blir med ens mer sugen på att spela den och frågar Öyvind (fyran i WSOPE i London i höstas) om han vill köpa en andel av insatsen. Trots två norska miljoner på banken är han hyfsat bust här i Vegas efter en dålig månad på nätgrindandet och har inte råd. Parbet-Johan ställer dock upp och köper in sig på 45% och sen byter vi ytterligare 5% procent på varandra och plötsligt är vi fyra nyvakna, stressade killar med 35 minuter kvar till turneringsstart, som sitter och dealar last longer-bets och byter procent.

Framme på Rio är det hysteriskt mycket folk inne i den långa gången mellan entrén och alla de olika rummen. När vi äntligen kommer fram till registreringen så är eventet slutsålt. Tydligen så är det fler än vi som tycker att den här turneringen är en bra uppladdning inför Main Event.

Vi skyndar oss ut till taxikön och ber chaffisen steppa på den över till Ceasars. Hinner regga oss i tid, men med dryga 700 spelare och kanske till och med för djupa stackar med tanke på hur många som är med så blir det här inte så kul som man kunde tro. Spelet är beräknat att hålla på till cirka två på natten och med ett finalbord klockan två på eftermiddagen dan efter...suck.

Det börjar hyfsat kul när jag bluffar bort två tusen med AQ när en kille synar ner mig på river med pocket-8:or på en J9-hög bräda efter att jag bettat flop, checkat turn och bettat river. Han gjorde en bra syn där, men jag är glad över att jag två händer senare vågar mig på samma spel med en ännu lägre bräda med AK på hand. Den gången lägger han sig på river.

Börjar snart märka vilket typ av bord det här är:

Seat 1: En stor amerikan i 60-årsåldern. Miniraisar pre flop med AA och AK. Har aldrig fattat det spelet.

Seat 2: Tjock liten timid amerikanska i 45-årsåldern som aldrig fattar när det är hennes tur och lägger 9,7 av tio händer.

Seat 3: Pratglad bastant tysk med violetta Oakleys, getskägg och keps. Gillar att limpa UTG. Gör det typ var tredje giv.

Seat 4: EXTREMT pratglad amerikan från Cleveland som alltid limpar efter tysken. Om inte tysken limpar så gör han det gärna själv. Spelar hemskt gärna 72 ur så dålig position och visar gladeligen. 74 är en annan av hans favorithänder. Börjar efter ett tag in i spelet gissa var jag kommer ifrån. När jag ger honom halvt rätt på Skandinavien så gissar han på Belgien. Har självklart en ex-flickvän från Rättvik och det bor mycket polacker i Cleveland så nu finns det mycket att prata om. Dalahästar (“I have like four five different sizes that I change places bla bla bla”), “that chinese restaurant in that square in Stockholm”, “gummidag, thats good afternoon right?” - no that’s rubber-day.

Seat 5: Undertecknad som börjar tycka att torsdagskvällens turnering på samma casino var mycket roligare.

Seat 6: En från allra första början jättebutter, bitter, svettig 50-årig amerikan i illgrön piké som muttrar surt i varenda hand han är med i. När turneringen fortgått i fyra timmar får han ett utbrott eftersom han på väg tillbaka till bordet från en kisspaus (?) välter ut en drink som nån ställt på golvet och innan han sätter sig ber dealern deala in honom i handen. När han plockat upp glaset så är hans kort borta eftersom husregeln säger att man måste sitta i stolen när sista kortet är utdelat. Han börjar skrika och vill att delearn ska kalla på “floor” och “floor” kommer dit och förklarar exakt samma sak. Illgrön piké skriker om “stupid rule” och framstår som väldigt stupid själv.

Seat 7: Tight, superträffande, grekamerikanska (gissar vilt här) som sippar jack and coke och skäller på servitrisen för att hon inte får drinkar i tid. Spelar många händer men visar sig ha ett sanslöst kortsnitt också. När jag märker hur mycket limpare och synstationer det finns vid det här bordet så gör jag detsamma med AQ suited på knappen en runda eftersom minst två pers alltid synar ens höjningar preflop när det limpats från fem-sex pers. AQrag kommer på flop och mitt tvåpar känns väldigt starkt. Den här tanten torskar rätt mycket på att syna alla gator inklusive mitt pottbet på river med topp-par och sjua som kicker.

Seat 8: Ännu en tjock tight amerikanska. Inga konstigheter.

Seat 9: En wannabe-Kenny Tran typ. Men ganska glad och soft och kanske bästa spelaren vid bordet. Något tightare image än Kenny också, men jag kallar honom för det ändå. När jag dubblat upp till 26k så torskar jag 10k av min stack mot honom i följande hand: Jag har 45 i spader på cut-off. Som vanligt är det tre pers som limpat fram till mig. Jag är med och så även knapp och blinds. Floppen kommer 23rag. Bet från Kenny som är stora blind. Syn från tysken och mig, alla andra lägger sig. Jag får in min stege på turn när esset kommer. Finns ett färgdrag ute så jag bettar ut. Båda synar. River är ytterligare en trea i ofarlig färg. Check från Kenny, tysken bettar 1200 och jag höjer till 3000. Kenny höjer upp till 8000, tysken tänker länge och lägger sig. Jag borde varit mer rädd för kåken, men tror på splitt pott av nån anledning och synar. Han har 23 och fick in kåken på femte gatan. Borde varit en fold för mig?

Seat 10: En trevlig gammal LA-producent känns det här som. Träffar topp-par (dam) på flopp med AQ och jag har färgdraget med AK i hjärter så det är bet med färgdrag, reraise, all-in från mig och jag får in min flush på turn och det är här jag dubblar.

Men Kenny ville alltså annat och sen den handen så sjunker mitt kortsnitt så drastiskt att det är löjligt. Gillar alltså inte att slaska med Q4, 29, J3 eller liknande trots att det är deepstack och får man inte en enda suited connector så har jag alltså inga händer att spela. Sitter och väntar i typ två perioder och med 11k kvar så är JJ ganska bra mot en skäggig altrockare som precis satt sig vid bordet och bluffat bort halva sin stack mot en av de tighta gamla amerikanerna. Hoppas på coin flip när jag ställer in efter hans reraise - han vänder upp AA och jag är ute. Äntligen är första tanken.

Möter upp med Johan som bustat två timmar tidigare och som suttit vid Pao Gow-pokerborden på casinot och plussat en del. Johan vill visa mig Wynn som han tycker är det finaste hotellet i Vegas så vi tar en taxi dit för en drink på deras terrass. Backar lite på Caribbean Stud, men tar igen det med en extremt billig middag på en restaurang vid deras makalösa poolområde. Miniburgarna på Kobe-biff till förrätt går på 90 spänn och är såklart helt grymma.