WSOP, Event 52, No Limit Hold-Em $1,500 - No rebuy/Add-ons

Det är måndag morgon och jag, Peter, Johan och en av norrmännen i huset, Harald, åker in till Rio för att spela armbands-event.

I ett startfält på 2693 spelare så går det inte att hoppas så mycket på en framskjuten placering. I alla fall Inte som spelare van att spela med bra mycket mer än en startstack på 3000 i marker och som skyr Casino Cosmopols turneringar med liknande struktur som pesten. Min strategi var enkel och kanske något naiv, för väldigt lite går som man vill i poker. Jag hade bestämt mig för att spela tight, rätt så mycket tightare än normalt, hoppas på kort, dubbla upp en gång och sedan öka min spännvidd av spelbara händer. Fokuserade mer på position än normalt, vek AJ på UTG+1 och synade sällan med trubbelhänder som KJ, KQ, QJ.

Ett av tipsen jag fick från Johan (som bustade med en triss som inte höll efter en halv timme) var att bara syna med AK från nån av mörkarna i första perioden. Med så liten stack är det inte värt att göra några moves med den handen mot för många spelare. Således tittar jag ner på just big slick i första handen från big blind, det är höjt till 175 (blinds 25/50, 1h-perioder) och fyra pers är med. Jag höjer annars alltid upp rejält pre-flop med AK eftersom den är så svårspelad om man inte träffar nåt. Vill hellre ha in pengarna innan floppen eller gå all-in med den från SB/BB vid knapp-höjningar eller liknande och veta att man i alla fall dominerar eller har en coin emot sig om man skulle få syn. Inget kommer på flopp och jag viker när det bettas.

Några händer senare får jag 88 på cutoff och synar en raise från killen till höger. Bara överkort på brädan och det är vik igen. En liknande hand till och redan nu är min stack nere på dryga 2000. Får AQ på cutoff nån runda senare och vinner första potten, men endast mörkarna. Därefter är jag helt kortdöd tills det återstår 30 minuter av andra perioden. Eftersom jag lagt så många händer så får jag aldrig syn från någon när jag höjer upp. Inte ens fjärde handen på kort tid, som råkar vara AA, ger mig någon action. Vinner lite större potter från stora och lilla blind eftersom den Mad Mats-liknande amerikanen till höger om mig är lösast vid bordet och jag träffar bra när vi är i potter tillsammans. Går till första pausvila med dryg startstack efter att ha varit nere på under 2k.

Jag trodde att jag skulle bli mer nervös av att spela i ett World Series-event, men jag skippar till och med att använda något av de två par solglasögon jag har med mig i fall jag tror att det ska ge mig en bättre edge på de andra spelarna. Har aldrig spelat med solglasögon och känner nog att jag inte behöver börja nu heller. Bordet jag fått känns enklare än jag någonsin kunnat föreställa mig. Det är dumdristigt spel som lönar sig, uppblandat med supertight från de flesta andra och lös-aggressivt från Mad Mats-kopian. Som för övrigt är en av de amerikaner som drar skämt om det mesta och inte ett ord som kommer ur hans mun är vad vi européer skulle kalla humor. Eller så är det bara en svenne-grej.

Hade jag haft mer marker att spela med eller inte hela tiden varit rädd för att bli ännu mer short så hade man kunnat dominera lite. Problemet med Mad Mats försök att dominera är att han är usel på att välja rätt lägen när han ska in med markerna och är ute en stund in på tredje perioden. Ett bord på Sviten hade känts bra mycket svårare, men det hjälper mig föga för jag är både kortdöd och får inte action när jag behöver det.

Har som sagt planerat att spela disciplinerat ur tidig position och vikt AJ UTG eller UTG+1 hela tre gånger (en gång för mycket känner jag så här i efterhand). Vi har en kvart kvar av level 4 (100/200 i blinds, ante på 25) och UTG+1 höjer upp till 750. Jag tittar ner på AQ ruter från lilla blind och ställer in min knappa startstack. Han har mig täckt med cirka 3000 till och synar efter en stund. Knackar i bordet och säger "good hand" när jag vänder upp korten. Är en jättefavorit mot hans AJ i klöver och ser självfallet en uppdubbling framför mig när dealern snabbt daskar upp tre klöver på bordet och jag kan börja packa ihop. "Sick" är det enda jag får ur mig, men kan inte ens uppbåda att vara speciellt arg. Han borde så klart vikt AJ mot en sån raise, hade inte gjort så mycket med hans stack. Men jag är ju i första läget glad för den synen, det är bara så typiskt att den hand jag vikt ett par gånger i samma position slår ut mig i slutändan. Min placering? Cirka 1600.

Peter är den ende kvarvarande av oss fyra och är uppe på dryga 4k. Han har dragit på sig en jobbig förkylning under natten efter att ha legat utan täcke under den starka AC-fläkten i taket så han vill antingen busta eller dubbla upp. Får ett sms först 6 timmar senare att han åkt ut på plats 410 med 99 mot QJ, så det var väldigt bra jobbat. Synd bara att han missade pengarna som började på plats 270 (jag hade 5% i honom...). Undrar om han inte hellre gjort som Harald och åkt i andra handen (förmodligen först av alla) efter att ha floppat färgdrag, missat på turn, då bluffat all-in och fått syn av pocketkungarna. Ridå.